cold swedish winter

var med ida och svante och anders och daniel och tittade på jens lekman och erlend öye ikväll och det var en herrans massa folk där och det var jag inte riktigt beredd på och pustervik klarar inte riktigt av så mycket folk och det blir alldeles för många som får stå och inte ser något och det är synd för det finns plats till dom men alla bara står och trängs vid trappan och kanske är det publiken som inte klarar av pustervik men de som vågar ta mod till sig och tränga sig förbi alla spända ryggar, spjärnande ben och sura miner kan komma in i lokalen och stå riktigt bekvämt och se scenen och inte bara strålkastarna i taket ovanför scenen och jag tog ida i handen och så ålade och knuffade och ursäktade vi oss igenom en varm massa av spända ryggar, spjärnande ben, sura miner och folk som gnäller -va fan och ser arga ut (och vad fan gör dom där)och är indietråkiga och så kom vi ut ur massan och såg jens och erlend och det var första gången jag såg jens uppträda och det var kort och också bra och han spelade opposite of hallelujah och sen en fin cold swedish winter men fantastiskt muntrumpetande av erlend och det var roligt och bra fast inte riktigt så roligt som publiken skrattade (för dom skrattade så fort jens eller erlend tittade på dem och det gjorde de flera gånger)

men på det hela är jag glad att jag nu äntligen sett jens uppträda och det är kul

godnatt