worry about the wind

bob dylan får vänta. missade förstås andra delen av dylan dokumentären.
nu lyssnar jag på HAL istället. köpte den efter en misslyckad tenta nån gång, tänkte trösta mig med underskön pop. misslyckades totalt. lyssnade på den en gång och allt lät dåligt. fanns ingen energi eller vilja i den. ingen glädje. och, kanske ett av de fulaste skivomslagen någonsin. tyckte jag tills alldeles nyss. det blir lite mindre fult nu när jag lyssnar på skivan och gillar det. hursomhelst är allt annat i layouten är vackert. rent. känns bättre. det har länge varit en skiva som legat i skivbacken och gjort ont varje gång jag bläddrat förbi den. den högg liksom till lite i hjärtat när man såg den. som det gör när man har köpt en dålig skiva. två hundra spänn åt skogen.

och helt plötsligt låter musiken i dag riktigt härlig. ett mjukare souligare brian wilsonigare beatlesigare the thrills.
irländare.

lyssnade mycket på en tidig singel, worry about the wind. försökte sprida den. gick inte. respons: 0. nu njuter jag av fullängdaren själv istället. skivan är skön att hålla i. riktigt tung vinyl. en skiva som man njuter av att lägga på spelaren.



.